Avhandlingsarbetet: ”Fullträffsäkert – ett århundrade med det svenska skyddsrummet”

Till vardags är jag Doktorand i Idéhistoria vid Umeå Universitet. Det är också därför som jag ofta stöter på material som förekommer på den här bloggsidan. Mitt projekt bär för tillfället arbetsnamnet ”Fullträffsäkert – ett århundrade med det svenska skyddsrummet” och det handlar, precis som titeln antyder, om de svenska skyddsrummen och deras historia under 1900-talet.

I korthet så kommer avhandlingen struktureras kring ett antal kapitel som i kronologisk ordning tar upp olika idéer om skyddsrummet som förts fram under årens lopp.

1. Skyddsrummets tillblivelse i den svenska stadsmiljön under 1930-talet. I detta kapitel kommer jag att beröra de idéer som låg bakom introduktionen av de svenska skyddsrummen. Här kommer jag diskutera teman som t.ex: det nya flygkrigets natur, Ludendorffs och Douhets idéer om totalt krig och samhällskroppen, anti-militarism och avrustningssträvanden under mellankrigstiden, det tidiga vetenskapliggörandet av skyddsrummet, samt förvandlingen från skyddsrummet som idé till skyddsrummet som ett statligt kontrollerat juridiskt objekt.

2. Skyddsrummet i 1950- och 1960-talets mediala sammanhang. I avhandlingens andra kapitel kommer jag att beröra den epok i det svenska Civilförsvarets historia som kanske är mest välkänd i historiska sammanhang idag. Det är under 1950-talet som civilförsvaret växer i betydelse, både militärt och politiskt. Det är också under 1950-talet som de civilförsvarsstyrelsen bygger många av de närmast megalomaniska skyddsrumsprojekten som idag är välkända. I takt med att pressen, radion och så småningom också television växer och får större publik förekommer skyddsrum också allt oftare i mediala sammanhang. Det andra kapitlet kommer således att beröra teman som: utrymningsplanering och skyddsrummet i samband med vätebombens tillblivelse, skyddsrummet i teve och film, skyddsrummet i riksdags- och pressdebatt, de stora skyddsrumsprojektens prestigevärde.

3. Vetenskapens skyddsrum under 1970-talet. I det tredje kapitlet vill jag plocka upp hur skyddsrummet behandlades i en vetenskaplig kontext. Ända sedan 1930-talet har vetenskapliga argument förts fram i utredningar och från Civilförsvarsstyrelsen om skyddsrummets skyddsvärde och som ett slutgiltigt exempel står Civilförsvarsstyrelsens internationell konferens i skyddsrumsbyggande 1976. Kapitlet kommer att diskutera teman som: teknokratiseringen av skyddsrummet, skyddsrums modeller och teknisk diskurs, skyddsrummets förhållande till stadsplanering och förändringar i skyddsrumsritningar beroende på vapentyp.

4. Millennieskiftets digitala skyddsrum. I det fjärde kapitlet kommer jag att diskutera vad som händer när skyddsrummet har övergått från att betraktas från en resurs till en historisk ruin och symbol. Under 1990-talet, efter Berlinmurens fall och Sovjets kollaps börjar kalla krigets epok snabbt att historiceras och skyddsrummet övergår snart i att betraktas som en historisk ruin med vissa symbolvärden snarare än en resurs i händelse av krig. Teman som jag kommer att beröra här är: Skyddsrummet som historisk ruin på nätet, Urban Exploration kultur, PC och TV-spelens skyddsrum, Skyddsrummet som akademiskt forskningsobjekt.

5. Skyddsrummet från idé till resurs till symbol. I det femte och sista kapitlet kommer jag att beröra hela epoken i ett vidare perspektiv och försöka teckna upp en bild hur skyddsrummet genom åren har övergått från idé till resurs och slutligen hur skyddsrummet kan tolkas ur ett symboliskt perspektiv i en sekulär post-modern värld.

Om du har några frågor angående mitt arbete är du välkommen att höra av dig till mig via mail. Mailaddressen och telefonnummer finns på följande sida. Du kan också prata med mig via twitter: @Bennesved

Kommentera