Tidigare publikationer och studentuppsatser: Sheltered Society

sheltered-societyJag har under min studietid producerat två uppsatser som anknyter till ”Arkivresor…”-temat och jag tänkte här kommentera något om vad den andra av dom innehåller.

I min magisteruppsats Sheltered Society: An analysis of Swedish shelter building technology and practice 1935-1950 tog jag istället en STS-vinkel (Science and Technology Studies) på Civilförsvarsstyrelsens arbete under det tidiga kalla kriget. I uppsatsen läste jag ett antal Statliga offentliga utredningar på skyddsrums-temat och försökte utifrån deras perspektiv beskriva hur synen på skyddsrummets skyddsvärde förändrades under perioden 1935-1950. Bortsett från att uppsatsen har ett antal faktafel så innehåller den en del spännande information om hur skyddsrummen var tänkta att fungera och hur synen på dom förändrades under 1940-talet. Speciellt det suggestiva bildmaterialet som finns med i den sista delen av uppsatsen är intressant.

En av de slutsatser som jag kommer fram till anknyter till stadsplanering och skyddsrum. När atomvapnen blir allt starkare förflyttas också skyddsrummen djupare ner i städerna och evakueringstiderna förlängs. Således blir också synen på städerna förändrade. Städerna blir den moderna statens fort. Normalskyddsrummen halkar dock efter i utvecklingen och det tar lång tid innan atomvapnens faktiska styrka slår igenom i civilförsvarsplaneringen.

Abstract [sv]

Föreliggande uppsats har till syfte att undersöka hur man i Sverige utvecklade och byggde skyddsrum genom perioden 1935 till 1950. Genom att analysera skyddsrummens praxis genom teknologihistorikern Thomas P. Hughes teoretiska ramverk försöker denna uppsats uppmärksamma både den fysiska artefaktens utveckling och diskursen som omgärdarde den. Huvudsakligen har begreppen teknologisk stil, momentum och överföring använts från Hughes teori.

Som material har statens offentliga utredningar använts som behandlar civilförsvar och skyddsrum under perioden. Resulatet har har därefter satts i relation till teknologifilosofen Langdon Winners idéer om inneboende politiska teknologier, somnambulism och Gabrielle Hechts arbete kring nationell identitet och dess koppling till teknologi.

Resultatet visar att skyddsrums praxis etablerades under 1930-talet med den teknologiska bakgrund som då fanns och fortsatte att nyttjas trots att atombomben hade uppfunnits och använts. Efter att atombombens egenskaper upptäcktes, började civilförsvarsstyrelsen uppmärksamma massevakuering i större utsträckning än tidigare samtidigt som de nya skyddsrummen fick en karaktär av permanenta uppehållsplatser. Det gamla systemet låg dock kvar i bakgrunden. Den huvudsakliga skillnaden mellan de två systemen är att den första förespråkar temporär evakuering och decentraliserade skyddsrumslösningar emedan den andra förespråkar permanent evakuering och centraliserade skyddsrumslösningar. Uppsatsen visar också hur utvecklingen hörde samman med en nationell identitetsdiskurs. Skyddsrummen blev en domesticerad urban artifakt som knöts samman med det moderna statslivet.

Fulltext PDF >>

 

Kommentera